Från början var det tänkt att jag bara skulle följa med som sällskap till P när han skulle tävla i World Police and Fire Games, WPFG i New York, men jag beslutade mig för att jag i alla fall kunde ställa upp i 10 km terränglöpning, Cross Country run. Men jag har svårt att göra något halvdant utan mina tävlingshorn började växa ut så jag satte igång och träna löpning gärnet, ett intervallpass, ett snabb distans och ett lång pass i veckan. Någon månad innan får jag ett mail från USA som säger att tre andra brand tjejer också ska ställa upp i samma klass och om vi vill bilda ett lag. Efter lite fixande och trixande så är vi anmälda som Team Sweden.
Ca fyra veckor inna vi ska springa måste en av tjejerna hoppa av laget för hon har stukat foton, vi måste vara minst tre tjejer för att kunna delta i tävlingen. Tre veckor händer det som inte får ske, jag stukar foton… Jag hade precis börjat ett långpass från Alby Friluftsgård till Tyresta By och det var en fantastisk härlig dag så snubbalar jag till när jag tittar bakåt efter lurven och faller handlöst. Får sätta mig med huvudet mellan knäna och andas under tiden illamående sköljer över mig. Jag får hjälp av en man som kommer efter mig på stigen så småningom att resa mig upp och linka tillbaka till bussen vid hållplatsen Nyfors. Mina knän blöder och jag sätter foton i högläget som börjar svullna. Vid Gullmarsplan när jag ska byta till tunnelbana får jag frågan om jag behöver hjälp men jag kan hoppa fram, på tunnelbanan frågar en man hur det är och då släpper nästan chocken och jag får hålla tillbaka tårarna. Väl hemma är jag alldeles ensam och ringer P.
Jag är inte bara ledsen för att det gör ont utan jag undrar hur jag ska kunna ställa upp och tävla på WPFG och hur blir det så med vårat lag.
Jag får helt enkelt vila mig i form, till min hjälp så får jag massage av en kollega på jobbet för att få foten och benet ska återhämta sig snabbare. Jag kan träna lite på en crosstrainer cykel och på vanlig cykel men jag kan inte springa.
Åker till New York, känner även att jag har en förkylning på gång. Hade det inte varit för lagtävlinge så hade jag aldrig ställt upp, föbereder mig med Voltaren, Ipren, tejp m.m.
Esperitox, Ipren, Voltaren, Tejp, Linda, m.m.
Samma dag som start bestämmer jag mig för att starta i alla fall men att jag ska ta det lugnt, träffar mina lagmedlemmar för första gången, tejpar fötter och startar igång lugnt. Tejpen fungerar fint och efter tio minuter så gör det inte så ont längre och då börjar jag ta i.
Tejpar fötterna inför tävlingen
Snart dax för start, laddad till max
Springer så fort jag kan 🙂
Resultat: Fjärde plats individuellt på tiden 52:47 (20 s efter trean, 50 s efter tvåan och 11 min efter ettan)
I lag tävlinge kom vi på första plats då mina lagkompisar kom på femteplats respektive andra plats i deras respektive klass. Så bra!!!
Undrar hur det hade gått om jag varit hel och fullt frisk.
Min Guldmedalj
Tack Emma-Stina och Linn!!!