Allt eller inget

Sista 30km på cykelvasan från Oxberg till Mora med hund

Postat den juli 31, 2012 av Allt eller inget

Idag sista dagen på P och min träningsweekend avslutade vi med korta cykelvasan. Den mellan Oxberg till Mora, 30 km. P:s föräldrar kom upp och spenderade de sista dagarna med oss och kunde transportera ner våran bil till Mora så att vi bara behövde cykla åt ett håll.

Längs med vägen hittade vi denna stuga och det visade sig att det finns flera övernattningsstugor längs med leden som också visade sig vara en vandringsled. Något att springa mellan? Hmm…

Vi hade tur med vädret. Mellan 15 km till Eldris 20 km regnade det men där i mellan fint väder men jag kan berätta för er som kommer cykla cykelvasan att det koallammer att bli lerigt!!! Att cykla med hund vars travtempo är under 10 km/tim underlättar inte. Bromsar nedför backarna och håller igen så mycket så att jag inte får upp någon pulsoch därmed svårt att hålla värmen i regnet men som tur var så var det uppehåll efter Eldris så att vi hann torka.

Vägen var fin framför allt efter Eldris. På några ställen hade de lagt ut grus, grus med stora stenar vilket inte var roligt cykla på. Varför?
Så här ser i alla fall skogsstigen ut innan regnet började falla.

Team Thynell cyklade om oss, vi hann knappt blinka sen var de borta. Undrar vilket tempo de håller…

Publicerat i LYCKA | Etiketter cykelvasa, Eldris, mora, mountainbike, oxberg | Lämna en kommentar

Löparfjälltur

Postat den juli 28, 2012 av Allt eller inget

Lycklig! Att vara i fjällen gör mig lycklig, att springa gör mig lycklig och att ha P och D med mig är som grädde på modet. Idag tog vi bilen upp till Nipstugan för att springa Nipfjället runt.

Det var riktigt Dimmigt och vi såg i stort sätt bara ett kryss framför oss. Mina ben var riktigt plågsamt tunga inledningsvis

Kolla in denna skylt vi åkte med bilen här igår och det känns verkligen som att bilen ska rulla framåt och nu när vi sprang var det nedförsbacke. Men bilen rullar bakåt… Konstigt!

Riktigt blandad löpning.

Publicerat i LYCKA, Övrigt | Etiketter idre, Löpning, nipfjället | Lämna en kommentar

Bra utbud av laktosfritt

Postat den juli 17, 2012 av Allt eller inget

Något som var fantastiskt bra i USA var matutbudet. Den matvarukedjan vi handlade oftast på heter Ralphs och jag skulle nog ha kunnat gå runt där i timmat och bara titta på vad det är för slags matvaror de säljer. De gjorde till och med sushi i butiken som var fantastisk god.

Jag försöker i möjligaste mån undvika både socker, mjölk och vetemjöl, har dock inte orkat den senaste tiden och under semestern var det inte direkt någon ide att börja. Jag tror att det är lite lättare “over there” att få tag på schysta produkter. Kolla bara den här hyllan med mjölkfria drycker. Så mycket att välja på även om jag själv helst väljer naturell (utan tillsatt socker). Jag provade att köpa mandelmjölk där som smakade ungefär som mariekex. Jag har inte tidigare hittat mandelmjölk i de vanliga matbutikerna här i Sverige så jag tänkte att jag ville prova köpevarianten i stället för den hemgjorda som jag brukar göra.

Till min glädje så hittade jag mandelmjölk i min närmsta ICA butik första dagen jag var hemma. Super bra så nu sitter jag vid köket, dricker kaffe med mendelmjölk och ska strax bege mig ut i regnet till jobbet.

Publicerat i Mat o dryck | Etiketter laktosfritt, mandelmjölk, ralphs, sushi | Lämna en kommentar

Mitt start nr springer strax iväg.

Postat den juli 14, 2012 av Allt eller inget

Det är med ett litet stygn i hjärtat som jag sitter på station och ser alla glada löpare som snart ska springa iväg…
Det här var “The marathon” för mig och jag hängde på låset för att få tag på de biljetterna som släpptes lite senare. Jag har sagt att jag aldrig ska springa ett marathon på asfalt för knänas skull men det här loppet var för upplevelsens skull. Den passerar även förbi min arbetsplats. Nu har jag ont i halsen och är för sjuk för att springa men för frisk för att det ska kännas särskilt roligt. Jag tror att det skulle vara dumt för mig att starta men åhh vad jag önskar att jag skulle springa nu.

Publicerat i Övrigt | Etiketter jubileumsmarathon, sjuk, springa | Lämna en kommentar

Bostadsbyte i Californien

Postat den juli 9, 2012 av Allt eller inget

Drygt två veckor i USA med bostadsbyte kan rekommenderas varmt som ett sätt att resa och bo. Kolla poolen på nedanstående bild. Den tillhörde den villaförening som vi gjorde bostadsbytet med och vi var i stort sätt själva i poolen hela tiden.

Slutet av juni kanske inte är den bästa månaden om man vill göra aktiva saker i Californien, det var riktigt varmt i Murrieta men vi gjorde några utflykter.

Ett måste är väl Hollywood walk of fame men för mig var det en besvikelse och turistfälla. Jag hade förväntat mig mer.

Jag trodde att det skulle vara snyggare, renare lite mer lyxigt och inte plastigt billigt… men jag har i alla fall sett Hollywood skylten om det nu är något man måste se.

Santa Monica var dock ett riktigt sportparadis för de som gillar att träna på utomhus gym. Min bonustjej skulle ha kunnat spenderat hela dagarna på deras gräsyta där de höll på med cirkuskonster, brottning m.m.

Shoppa måste man väl göra lite också. P och jag unnade oss en varsin sovsäck och liggunderlag men jag funderar lite på hur jag ska få plats…

Turen avslutades med en mellanlandning i New York där vi fick tillfälle att känna på storstadspulsen i 30 gradig hetta.

Publicerat i Förhållande och bonusbarn, LYCKA | Etiketter bada, bostadsbyte, Californien, hollywood, Santa Monica, St Monica | Lämna en kommentar

Mörkrädd i USA

Postat den juli 2, 2012 av Allt eller inget

Det har varit stekande varmt i Murietta där vi haft bostadsbytet. Jag har försökt träna varje dag på morgonen innan det blev för varmt men i stort sätt inte orkat mer än 20-30 minuters löpning innan frukost. Jag har även för ovanlighetens skull lyckats sova minst 10 timmar varje natt. Känns nästan slöseri med semestertid men det har varit så skönt. Jag som i vanliga fall älskar att gå upp före åtta och njuta av förmiddagen…
Idag har vi snorklat vilket var mycket härligt och tröttande.

Efter en god grillad middag fastnade P framför Trollhunter med vår vän som bor här. Jag som inte är ett stort fan av dylika filmer bestämde för en promenad i stället. Det är betydligt kallare här än i Murietta så det kändes så skönt. Det började dock skymma men jag tänkte att det kan inte bli så mörkt… det tog ca 1 timme till stranden.

Väl där nere var det mörkt men riktigt härligt med fortfarande några tappra surfare kvar.

Började gå tillbaka hem. Inga lampor längs trottoaren och fick nästan gå i strålkastarnas ljus, totalt ensam. Inga andra personer var ute i stort sett och de jag såg blev man fundersam på vad de gjorde ute.

Kände mig nästan mer mörkrädd på denna promenad en vad jag brukar vara i Sverige när jag är ute i mörkret.

Garmin klockan fick slut på batteri så jag missade hur långt det var också, grrr.
Hoppas på en skön löptur i morgon innan flyget till New York.

Publicerat i Övrigt | Etiketter garmin 610, La Jolla, mörkrädd, promenera, strand | Lämna en kommentar

Tjejmarathon del 2

Postat den juni 19, 2012 av Allt eller inget

Vi är äntligen framme i San Diego efter 24 timmars total restid. Från början är det osäkert om jag skulle kunna springa Tjejmarathon på grund av att flygbiljetterna hit var billigare före den 16, men det löste sig och jag är så tacksam för att jag kunde vara med.
Loppet var helt fantastiskt, hur jag nu kan tycka det men jag känner en så oerhörd tacksamhet. De tre första milen gick lätt genom varierande landskap bestående av lerstig, kringlande asfaltslandsväg, vid sidan om en åker, skogsväg. Första vätskestationen innehöll hur mycket godsaker som helst och eftersom jag hade svårt att äta frukost på morgonen så tog jag två mackor, kexchoklad, lakrits, sportdryck mm. Jag fick lite håll men inte så farligt och jag hade trevligt sällskap på vägen. Tack Victoria! Vi hann stoppa åtminstone tre tjejer som låg framför oss när de var på väg att springa fel vid två olika tillfällen. Inte roligt att springa fel när det ändå är så långt. Vid 25k i en uppförsbacke hade några kvinnor ställt upp ett bord med saft och runda bullar (precis såna som mormor brukade göra). Tack!
I närheten av vätskekontroll vid 30k började det regna men jag ser en syn som gör mig oerhört glad och lycklig. Där står min kollega Janne och springer som en kanin framför oss och leder oss fram till vätskestationen. Jannes fru Maggan står också vid vätskekontrollen o ger mig en kram. Wow! Lycka! Tack!
Jag dricker några buljongmuggar det är kyligt att stå still och jag behöver få i mig värme och salt. Viktoria vill ta det lite lugnare och säger till mig att springa i förväg med två andra tjejer som precis ska ge sig av. Kändes tråkigt att göra detta men vi hade en överenskommelse…
Milen mellan 30 och 40k känns hur lång som helst. Den visar sig vara 13k och löpningen kändes mer som Tjurruset med gegga och blöta fötter samt längs med strandkanten över stenblock som blivit blöta av regnet. Jag tror att en kilometer där tog bortåt 15 minuter… Vi var glada att det inte regnat mer när vi passerade och det kändes som en lättnad när vi nådde den sista vätskestationen.
Sen började det göra ont. 10k kändes kort men som en evighet när benen kändes summa och ibland nästan gav vika. Jag fortsatte springa med några småsteg i mellan. Mitt sällskap låg både före o efter där vi pushade varandra framåt. Tack Matilda och Jessica!
Målet låg mitt ute i skogen vid 53k, mitt sällskap väntade in varandra och gick i mål samtidigt. Det var mycket roligare att springa med er än att ha gjort de sista milen själv!
Framme vid partytältet möttes via av tjejerna som kommit före. Vi tog våra ombyten och gick direkt ner o duscha så vi skulle bli varma igen.
Sen blev det pastasallad o kakor, goddiebags med filtar, medalj, armband o skosnören (från Storstockholms brandförsvar).
Sen stod jag full av beundran och tittade på när de andra tjejerna droppade in en efter en. Grymt bra gjort!!!
Några hade sprungit fel bortåt en mil. Då kan man hålla sig för skratt.
När vi stod och väntade på bussen kom det en tjej som sprungit fel och passerade oss. Jag försökte då ringa en av tävlingsledarna för att gå och möta henne. Hon han dock både upp till målet och tillbaka så hon han med bussen. Skönt!
Väl hemma trött, lyrisk och lycklig.
Och nu SEMESTER!

Publicerat i LYCKA | Etiketter tjejmarathon | Lämna en kommentar

Tjejmarathon del 1

Postat den juni 17, 2012 av Allt eller inget

Vaknar till regn, vätskebrist, ben som värker och en underbar känsla av att ha klarat av någonting. TACK MADDE och ANNIE för Tjejmarathon!

Tack för det fina armbanbet i Goodibaggen www.meramys.se

Till er som undrar hur det gått så kan ni kolla in hur loppet genomfördes på funbeat. Idag har jag inte tid att skriva mer för vi har så mycket att göra och loppet får sjunka in.

Jag är så glad och nöjd!

Publicerat i Övrigt | Etiketter meramys, tjejmarathon | Lämna en kommentar

Tokladdat

Postat den juni 15, 2012 av Allt eller inget

Som det stod i mailet med tävlings PMet till Tjejmarathon “Ultra springer man med huvudet, inte med benen” så kommer det garanterat bli i morgon. Vilket tur att jag då har världen bästa pannben. Det här pannbenet har åkt vasaloppet, gått soldatprov, gjort 5-dagars slutprov på en friluftsutbildning, sprungit Lidingöloppet. Det är väl de som tagit längst tid. Men det som nog har varit det mentalt jobbigaste jag gjort tog inte så lång tid. Det var brandmanna nyanställningstestet på 8 graders lutning, 5,6 km/tim, larmställ och 24 kg på ryggen. Bara 8 minuter inklusive uppvärmning men absolut på min maximala förmåga. Jag håller knappt 5.6 km/tim när jag går med normal lutning utan packning på ryggen att göra detta på ett rullband där jag hela tiden halkar längre tillbaka och sen får springa ifatt för att sen glida tillbaka och fortsätta så hela tiden. Det var bara pannben.

Då kanske ni undrar varför jag gjorde brandmannarullbandstestet. Jo när jag läste till Brandingenjör så hade vi efter första året 3v brandmannautbildning. För att vi skulle få rökdyka så var även vi tvungna att göra nyanställstningstestet. Jag ville inte vara den enda som inte skulle få rökdyka så på med pannbenet och sen bara gå på ren vilja. Jag kan tillägga att när jag gått klart testet och testledaren sa att jag klarat det så kunde jag inte ta ett steg till. Såå jag trillade av rullbandet. Alla elktroder drogs ur apparaten för EKG-test och jag låg som en sprattlande skalbagge som hamnat upp och ner på backen. Mmmm jätte kul… För eftersom de inte fick mitt EKG så blev jag tvungen att göra om det lite senare.

Så vad är 5 mil = 5-7 timmar jämfört med 6-8 minuter? Antagligen mycket skönare, mycket vackrare, mycket mer stimulerande. Jag känner inte samma press på att klara det utan jag tänker bara på hur roligt det kommer att bli.

Ett annat bonus som jag inte funderat på så mycket innan kom jag på igår. Jag måste ju kolhydratladda. Dvs äta sånt som jag aldrig äter annars så idag har jag ätit wienerbulle på förmiddagen, pasta till lunch och morotskaka på eftermiddagen + att jag har proppat i mig lite hallonlakritsskallar. Så jag är proppmätt och sockerhög.

Lunchtallriken

Så fina nummerlappar!
T
Tror ni att jag klarar det? Sett då in en slant på Handelsbanken kontot 6153-609212648. Märk insättningen med Nina Bergström. Pengarna går oavkortat till Panzisjukhuset.
Då kanske ni kan få höra en annan anekdot när jag gick rullbandstestet en annan gång som belöning…

Publicerat i Friluftsliv, träning och motion, Jobb, LYCKA, Mat o dryck, Saker som kan förbättras | Etiketter brandman, kolhydratladda, nyanställningstest, pannben, rullbandstest, tjejmarathon | Lämna en kommentar

Längtar tills jag ska springa 5 mil

Postat den juni 10, 2012 av Allt eller inget

Om mindre än en vecka är det dags för Tjejmarathon. Jag vet att vissa tycker att det är helt idioti och undrar varför jag jag har tänkt springa 5 mil på en dag men det mest idiotiska är nog att jag längtar dit.
Jag längtar tills kvällen innan då jag kommer att ha svårt att somna.
Jag längtar tills morgonen då jag vaknar tidigare en de två väckarklockorna ringer så att jag inte försover mig, pinar i mig ordentligt med frukost och kollar packningen en sista gång och så klart så letar jag febrilt efter något som jag säkert har lagt på någon bra plats.
Jag längtar tills jag står där vid start med nervositet i kroppen med de andra tjejerna.
Jag längtar tills jag kommer ut på Roslagsleden, hör trampet av mina och de andra tjejernas fotsteg, steg efter steg.
Jag längtar efter att känna doften av hundkexen som växer så rikligt längs med vägen, doften av skog och alla andra dofter som hörs i naturen.
Jag längtar efter att höra ljudet från naturen runt omkring mig och förhoppningsvis känna solen stråla ner på kroppen.
Jag längtar efter att känna hur min kropp arbetar
Jag längtar efter att övervinna önskan om att sluta när mina ben säger att de har fått nog men ändå fortsätta lite till.
Jag längtar tills jag går i mål och njuter av att jag klarat av att springa 5 mil vilket är det längsta jag i så fall har sprungit.
För mig är detta lycka!

Jag drömmer om att kunna springa länge och jag har pratat om att jag vill springa mellan stugorna i fjällen och jag betar av sträckorna längs med sörmlandsleden. Jag har faktiskt innan jag visste att jag skulle springa Tjejmarathon köpt kartan över Roslagsleden med tankar om att springa den sträckningen också. Nu får jag chansen att göra det tillsammans med drygt 50 andra tjejer och därtill i ett välgörande ändamål.

Så jag vill be er som läser detta stöd mig på vägen till mina fem mil genom att skänka en slant till kvinnorna på Panzisjukhuset i Kongo. Denna insamling går oavkortat till dem.
Konto för insamlingen: (Handelsbanken) 6153-609212648. Märk insättningen med Nina Bergström

TACK!

Kikar lite på de sista kartbladen som täcker sträckan som jag ska springa.

Början på Roslagsleden!

Publicerat i Friluftsliv, träning och motion, LYCKA | Etiketter Löpning, LYCKA, natur, roslagsleden, tjejmarathon | Lämna en kommentar