I helgen var det dags för det årliga vinteräventyret till Lunsentorpet. Jag fann denna oas under tiden som jag bodde i Uppsala. Uppsala liknar Lund i fler bemärkelser än att det är en student stad och det är just att det inte finns så många platser i närheten till stadskärnan där det finns skog (i Lund 20 km utanför i Skryllegården, gissa om jag var besviken) I alla fall denna lilla stuga som tas om hand av Upplandsstifelsen.
Det är en öppen raststuga med en köksdel och en sovdel. I sovdelen finns det tre vångsingssängar och en kamin. Förra året när vi var där höll jag elden vid liv hela natten. Inget tack fick jag för det för P tyckte att det blev för tok för varmt.
Den här packade vi under förmiddagen och gav oss iväg i anslutning till lunch. De senaste gångerna vi har varit där så har det varit andra där och eftersom vi kommer ganska sent så tog vi med liggunderlag.
Jag är inte den som förespråkar lunchstop på McD men jag är beredd att göra undantag, nu stannade vi där för en snabb lunch och sen vidare.
Packning del 1
Packning del 2
När vi ska ut så här får A och L välja precis vad de vill ha med sig och förvånadsvärt så valde Lina en Kitty tidning framför godis, sån tur att hon har en så snäll pappa som köper en likadan godispåse som A till sig själv.
På väg till bilen
3 km vandringen börjar
Framme vid Lunsentorpet
Kvällsmys med pannlampor och stearinljus
Eftersom det redan var 8 personer i stugan och senare på kvällen så kom det tre till så löste jag det hela med att tigga en sängplats till P och A medan jag erbjöd mig att sova i vindskyddet. L ville haka på så vi gick ut vid tio tiden, satte ihop våra sovsäckar. Min på -17 grader och henner på +5 grader. Fungerade hur bra som helst.
Men jag kan villigt erkänna att jag inte sov så bra. Jag börjar nog att bli för gammal att bara ligga på vanligt liggunderlag. Tog inte med mig mitt upplåsbara i hopp om att det skulle finnas sängplatser.